Bästa helgen hittills

Standard

När vi sett oss nöjda på volleyboll lämnade vi Campinas och körde vidare ytterligare 8 mil
mot den lilla kurorten Serra Negra (City of health) ca 1000 m.ö.h.
Vägen gick genom väldigt vacker och frodig natur.
Vi skulle bo två dygn på Hotell/Fazenda São Matheus.
Fazenda är en gammal benämning på kaffeplantering. Och mycket riktigt, på den här lantgården, som låg högt med fantastisk utsikt över ett böljande landskap, odlades kaffebönor.
Det första vi lade märke till var alla gröna papegojor som bodde i träden på området.
Hotellrummen låg i egna små separata stenhus, med hängmattor ute på altanen (Ja, sängar inomhus oxå såklart).Sedan fanns det en stor restaurangbyggnad, där det serverades både frukost-, lunch- och middagsbuffé, bl.a massor av fräscha grönsaker.
Det fanns bar, biljard, pingis, bordsfotboll, karaoke, ett separat hus med stort sällskapsrum med tidningar och tv.
Inomhusbassäng, bastu, barnrum med bollhav och studsmatta, bågskytte.
Massor att göra utomhus: Tennisplan, beachvolleyplan, fotbollsplaner, lekpark, hoppborg, studsmatta, klätterbana och klättervägg för barn, stor pool, vattenrutschbana, fiske i en stor damm vackert belägen i skogen, ridhästar mm.
Ett gäng energiska ungdomar var anställda för att hålla i alla olika aktiviteter under dagarna.
Det gjorde att man bekantade sig med många av de andra gästerna.Väderprognosen hade visat att det skulle bli en hel del regn, men där hade de fel, vi fick toppenväder!
Så vårt humör steg i takt med temperaturen 🙂
Vi hann testa en hel del aktiviteter, men hann även med hängmattan. För Eriks del var det här den hittills mest avkopplande helgen vi haft sedan vi kom till Brasilien! Han som jobbar så mycket, och kör så mycket bil.
Skönt att kunna låta bilen bara stå i två dygn!Favorittillhållet blev helt klart vattenrutschbanan, där blev alla som barn på nytt, märktes att alla njöt av ledigheten, värmen och av att umgås med sina familjer. Hur kul som helst! T.o.m. jag som är en riktig fegis på vattenrutsch, gillade den 🙂
Lantis som jag är, var det väldigt vemodigt att lämna São Matheus på söndag eftermiddag, för att bege sig tillbaka till den smutsiga storstan 😦 Hoppas, hoppas att vi kan komma tillbaka hit igen!!!
På väg därifrån svängde vi upp till Kristusstatyn i Serra Negra.

CRISTO REDENTOR (KRISTUS FRÄLSAREN)
18 m hög jämfört med statyn i Rio som är 39,6 m hög.


TILLBAKA I SÃO PAULO

6-FILIGT

Beachvolley-tour Banco do Brasil i Campinas

Standard

Allhelgonahelgen inleddes med helgdag ”Finados” på fredag.
Då körde vi inåt landet de 11 milen till Campinas (en stad med ca 1 miljon invånare) för att titta på beachvolleybolltouren Banco do Brasil, som skulle spelas där i dagarna tre.
Svenskan Karin Lundqvist deltar tillsammans med Shaylyn Bede.
En fin arena och en massa planer hade byggts upp i en park, och vädret var jättefint!
Matcherna på huvudarenan sändes på tv, och livestream på http://www.cbv.com.br
Hoppas kunna se mer av touren i Rio de Janeiro i början av december 🙂

KARIN OCH SHAYLYN VANN DEN HÄR MATCHEN, MEN SLUTADE 5:A TOTALT

LARISSA OCH JULIANA I ORANGE VANN HELGENS DAMKAMP

BRUNO OCH PEDRO I VITA KEPSAR VANN HELGENS HERRKAMP

Chapel Art Show

Standard

I söndags åkte vi och tittade på den stora årliga konstutställningen på Chapel.
Där deltar 150 konstnärer med 800 konstverk, och den var riktigt imponerande!
Man förstår att skolan är stolt över den. Det är ett välgörenhetsevent som är välkänt i staden.
Programmet pågår en hel vecka och innehåller visningar av ny konst, föreläsningar, musik, konstauktion,
samt workshops (för elever och föräldrar).
Årets huvudutställare är Claudio Tozzi.
Läs och se mer på: http://www.chapelartshow.com.br/

CLAUDIO TOZZI-RUMMET

Edificio Itália – utsikt över stan

Standard

Efter en långsam vecka med förkylningar tyckte vi i lördags att det var dax att hitta på nånting.

EDIFICIO ITALIA

Vi besökte en av stans högsta byggnader, Edificio Itália, som uppfördes 1965 för att hedra de tusentals italienska invandrare som kommit till stan.
Där åkte vi hiss upp till 41:a våningen, och sedan gick man upp en våning till Terraco Itália, där det fanns en pianobar.

EDIFICIO BANESPA

Edificio Banespa är en miniatyr av New Yorks Empire State Building. Här kan man oxå åka upp och kolla på utsikten.
I toppen ser vi São Paulo stads flagga.

OJ – VILKET SMALT HUS!!!

BERG I NORR

Albert Einstein

Standard

EIN STOR STEIN

I söndags för en vecka sedan åkte vi med Tobias till jättesjukhuset ”Albert Einstein”. Då hade Tobias hostat och varit förkyld i tre veckor, och det hela hade slutligen kulminerat i öronvärk. På sjukhuset fick vi följe av en tolk, och efter ett par timmar med diverse undersökningar, kom vi till slut därifrån med antibiotikarecept mm. Skönt!

Köra bil i São Paulo

Standard

UNGEFÄR SÅHÄR SER VÅR FIAT UT

Ska man övningsköra här i SP, ska man välja söndag morgon. Det är bara då det är lugnt ute på gatorna.
Inga lastbilar, inga motorcyklar, folk är hemma och tar igen sig ett slag.
Det märker vi då vi vaknar också, att det faktiskt är tyst utanför lägenheten.

Erik har ju kört bil från ”dag ett” här.
Jag och Tobias har avvaktat.
När vi var hemma i Sverige i september, besökte vi Motormännen i Sthlm och beställde Internationellt körkort,
så det är klart nu.

Min ambition är att kunna köra i närområdet, så jag åtminstone kan åka och handla, köra till skolan ibland, etc.
Den stora utmaningen är filbytena, och motorcyklarna som kör om hela tiden på båda sidor av bilen.
Tack och lov kör alla med stor hänsyn, och släpper fram den som ska göra ett filbyte.
Den här söndagen kände jag mej redo att testa för första gången.
Med noggrannt inställda backspeglar gav jag mej äntligen iväg. Det gick bra 🙂
Jag var inte ute och körde så länge, men skönt att ha klivit över tröskeln!

-#-#-#-

Erik har rätt långt till jobbet, det tar i snitt en timme att köra enkel resa.
Han stiger upp fem på morgnarna för att komma iväg före den värsta morgonrusningen.
En dag i veckan mån-fre får man inte köra sin bil i rusningstid.
Det har införts pga att stan har så stora problem med bilträngseln.
Vårt bilregistreringsnummer slutar på en 6:a, då får den inte köras på onsdagar
mellan kl 7-10 på morgonen och inte mellan 17-20 på eftermiddan.
Så Erik måste hinna hem innan kl 17.

Tunnelbana + Feijoada

Standard

Helgdag i Brasilien, Nossa Senhora de Aparecida – Skyddshelgonets Dag.
Erik och Tobias är lediga från jobb och skola.
Vädret är gråmulet och lite regnigt, vad ska vi hitta på??
Vi bestämde oss för att äntligen testa tunnelbanan.

PERRONGEN HAR SÄKERHETSVÄGG, SÅ INGEN KAN TRILLA NER PÅ SPÅREN

Åkte först pendeltåg längs floden Pinheiros, och bytte sedan till tunnelbana in till centrum.
Det kostade 3 reais per person (ca 10 spänn) att komma innanför spärrarna, och sen kunde man åka så långt/länge man ville.
Det var lätt att hitta, nytt, fräscht och väl fungerande.
Billigt jämfört med taxi, och snabbt jämfört med att fastna med bil i nån trafikstockning 🙂

RESTAURANG SEGREDOS DE MINAS

FEIJOADA – BRASILIENS ”NATIONALRÄTT”

Klev av vid stationen Paulista och strövade runt ett kvarter tills vi fick syn på en restaurang, som såg trevlig ut.
Det var ”Segredos de Minas” på Rua Bela Cintra, 919 – en klassisk Feijoadarestaurang.
”Feijoada” betraktas som Brasiliens nationalrätt, och äts ofta som lunch onsdagar och lördagar,
gärna med en ”Batida de limão” att dricka före (cachaca sockerrörsrom med krossad is och lime).
Rätten är en gryta med svarta bönor, kött och korv. Till detta serveras ris, farofa (ugnsstekt kassavamjöl),
fräst grönkål och apelsinskivor – Gott och mycket mättande!
Hittade sen samma väg tillbaka hemåt i skymningen.
Klarat av dagens lektion i kommunikation och matkultur 🙂

50-årsjubileum för Skandinaviska Kyrkan i São Paulo

Standard

Familjegudstjänst med barndop på söndagen i en fullsatt och vackert dekorerad kyrka. Besök av svenska och norska präster, eftersom kyrkan i São Paulo just nu saknar egen präst.
Efteråt hölls Churrasco; grillunch och buffé, och minsann hade det letat sig in en liten skål med surströmming 🙂
Träffat massor av trevliga människor i alla åldrar.